I över hundra år har människor i Sverige samlats för att tillsammans studera på egna villkor, ta del av föreläsningar och delta i kulturprojekt. Då som nu var motiven att stärka sina möjligheter att påverka de egna livsvillkoren och ofta att påverka och förändra förhållanden i samhället.
En demokratisk samtalskultur har utvecklats inom folkbildningen, grundad på tolerans mot oliktänkande och respekt för sakliga argument och fattade beslut. I det dagliga folkbildningsarbetet tar den sig uttryck i att deltagarna har ett stort inflytande och gemensamt är med och formar innehåll och uppläggning.
Vid sidan av den traditionella verksamheten med studiecirklar och kurser bedriver studieförbund och folkhögskolor även annan verksamhet, på uppdrag av samhället och medlemsorganisationer.
Verksamhet och arbetsformer
Det samhällsstödda folkbildningsarbetet sker i studieförbund med främst studiecirklar och olika kulturverksamheter samt inom folkhögskolornas verksamhet, med både långa och korta kurser och kulturaktiviteter.
En stor del av folkbildningsarbetet, både i studieförbund och i folkhögskolor, sker i nära samarbete med de folkrörelser och andra organisationer som antingen är medlemmar i studieförbund eller huvudmän för folkhögskolor.
Studiecirkel
En studiecirkel är en liten grupp som lär sig något tillsammans. I stort sett alla ämnen kan förekomma. Deltagarnas intresse styr vad de vill studera. Alla studiecirklar har en ledare, en plan för vad man vill uppnå och ett studiematerial. Studiecirkeln har minst tre träffar, men pågår ofta längre. Vanligtvis deltar mellan tre och tio personer. Gemenskapen i gruppen och lusten att lära tillsammans skapar ofta en god atmosfär i studiecirkeln. Det finns några kännetecken för studiecirklar:
• Det är alltid frivilligt att delta.
• Deltagarna är aktiva och söker kunskap gemensamt.
• Alla i cirkeln bidrar till att nå målen.
• Deltagarna har stort inflytande i cirkeln – inga centrala kursplaner finns.
Kulturprogram
Kulturprogram är en verksamhet eller produktion som framförs eller redovisas inför publik. Det kan vara föreläsningar, föreställningar, utställningar och andra kulturella evenemang. På många mindre orter är det studieförbundens kulturprogram som håller igång det lokala kulturlivet. Det är inte alltid studieförbunden själva som står på scenen. Ofta finns de med i bakgrunden, med pedagogiskt, praktiskt och administrativt stöd.
Annan folkbildningsverksamhet
Annan folkbildning kan genomföras i friare och flexiblare former än studiecirkeln. Det kan till exempel handla om prova-på-dagar eller helgkurser.
Läs mer om studieförbunden och deras verksamhetsformer på Folkbildningsrådets hemsida.
Läs mer om folkhögskolornas verksamhet på Folkhögskola.nu här.
Finansieringsformer
Folkbildningen finansieras till stor del genom stöd från stat, regioner/landsting och kommuner. Det möjliggör en infrastruktur för bildning och kultur som inte är beroende av marknadens spelregler. För studieförbunden är även deltagaravgifter en viktig inkomstkälla.
Vid sidan av studiecirklar och kurser bedriver studieförbund och folkhögskolor även annan verksamhet, på uppdrag av samhället och medlemsorganisationer.
Läs mer om hur studieförbundens verksamhet finansieras här.
Läs mer om hur RF-SISU Uppland finansieras här.
Läs mer om hur statsbidraget fördelas till Sveriges folkhögskolor här.